Ring oss på:
08-26 21 20

SAES Oxford Summer School

”Life begins at the end of your comfort zone.”

Förra sommaren tillbringade jag två veckor i Oxford som gav upplevelser och intryck som sitter kvar än. Det mest fantastiska var att jag hade lyckats få min största grabb, som då hade gått ut 1:an i gymnasiet, att gå med på att delta i en 2-veckorskurs, ”The Oxford Summer School”, som en god vän till mig från England, boende i Tyskland, har drivit i 15 års tid. Min grabb och en god vän till honom var de enda svenskarna på en intensivkurs i engelska tillsammans med klart studiemotiverade gymnasielever från främst Tyskland, men även andra länder.

Jag får erkänna att jag var lite nyfiken på hur de skulle uppleva att studera på ett college i Oxford, i en internationell miljö, med lärare som hade en Oxford-examen i engelska, och hur de skulle stå sig rent kunskapsmässigt jämfört med de tyska eleverna. Min roll var denna gång inte att föreläsa själv, utan att utvärdera utbildningen och agera support i bakgrunden.

Det jag fick uppleva överträffade mina vildaste förväntningar. Lärarkåren var helt fantastisk. Jag satt och lyssnade på lektioner som gjorde mig alldeles fängslad, om politik, litteratur, språk och historia. Och det var inte bara jag som var fängslad. Eleverna deltog, frågade, diskuterade, skrev – och när lektionerna var över, gick de därifrån med glänsande ögon. Det var mer eller mindre privatundervisning, med fem elever per grupp, och kontakten mellan lärarna och eleverna var intensiv.

En av lärarna hade jobbat som journalist innan han tog sin lärarexamen, och nivån på den diskussionen gick långt över många universitetsseminarier jag varit på. Lärarna var inte bara extremt kunniga – de var engagerade, nyfikna, karismatiska och visade klart att de gillade att undervisa sina internationella elever. De var krävande, fick sina elever att plugga, göra läxor, skriva uppsatser, och berömde och utmanade dem rejält.

Effekten det hade på min grabb? Han växte en decimeter de där veckorna i Oxford. Han har nog aldrig pluggat så hårt någonsin, och han gjorde det av egen vilja, för att leva upp till sina fantastiska lärares förväntningar på honom. Naturligtvis gav det resultat. Hans engelska förbättrades rejält, hans provresultat under kursen blev bättre och bättre och han fick uppskattning och beröm för sitt slit. Han upptäckte för första gången under sin skoltid hur långt man kan gå när man studerar något riktigt fokuserat. Hur roligt det kan vara att lära sig, helt enkelt!

Som alla andra föräldrar har jag ju under årens lopp försökt få min grabb att förstå det här, med piska och morot, läxhjälp och pedagogiska utläggningar, men har liksom inte lyckats riktigt… Är det någon förälder som har det egentligen?!

Belöningen kom när jag fick läsa en skoluppsats från början av terminen i 2:an, som skulle handla om saker som har påverkat honom som person och format honom till den han är idag. Ja, ni gissar rätt, han valde att skriva om sina veckor i Oxford. Nästa belöning var att se att han självmant började läsa läxor. Han hade fått igång den där inre motorn, som man så gärna vill att ens tonåring ska hitta.

Så jag kan bara säga att om du någonsin har funderat på att ge din tonåring en knuff i rätt riktning, så är SAES Oxford Summer School något av det bästa du kan satsa på. I Tyskland är SAES välkända, och har en mycket gott renommé. Inte bara för att få engelskan att flyta obehindrat, utan också för att få de elever som går där att hitta sin egen inre motor. De kostar några kronor mera än EF, men det ger så fantastiskt mycket mer.

Om du vill veta mera, hör av dig till mig (e-mail är enklast) eller kom till informationsträffen den 19 mars kl. 14.00. Jag kommer att vara i Oxford i sommar, och lovar att hålla ett extra öga på din son eller dotter om du skickar dem dit.

Vad jag skulle vilja att mina ungar har med sig ut i livet? Förutom en grundmurad känsla av att de är älskade och duger, och en tro på sin egen förmåga, så skulle jag vilja att de fick med sig nyfikenhet och upptäckarglädje. Det har Oxford Summer School definitivt gett min största grabb. Han kom hem med en kylskåpsmagnet i höstas där det stod:

”Life begins at the end of your comfort zone.”

//Anne Neppare